Vart tog kunskapssamhället vägen?


Dagens kriser innehåller flera dimensioner och är därför svåra att tolka. Den gamla höger-vänstermotsättningen kvarstår, men det har tillkommit nya motsättningar, som går på tvärs mot de gamla, vilket komplicerar situationen. Under slutet av förra milleniet talade många om ett förestående kunskapssamhälle eller upplevelsesamhälle, som skulle ersätta det bestående industrisamhället. Ett industrisamhälle som hade spelat ut sin roll som bärare av de viktigaste värderingarna och strukturerna i västvärlden. De gamla värderingarna och strukturerna skulle antingen ges en plats i någon ny form eller uteslutas ur det nya.

Under de senaste decennierna har det uppstått ytterligare konkurrerande värderingar, som nationalism, identitetskultur och vurmande för artificiell intelligens, men det är möjligt att dessa ändå är olika symptom på den underliggande konflikten industrisamhälle-kunskapssamhälle.

Här är en grov skiss över några uttryck för denna konflikt, en sammanställning över värderingar och företeelser, vars rena form är under ifrågasättande i senindustrialismens tid, kontrasterade mot de framväxande värdena och synsätten.. Vad ska med och i vilken form? En del par överlappar säkert varandra.........





INDUSTRISAMHÄLLE

KUNSKAPS- OCH UPPLEVELSESAMHÄLLE

Ekonomisk tillväxt och materiell rikedom - Ideologiska grunder för samhället respektive individen. Till de karakteristiska dragen hör att de gäller oavsett innehåll. Vad som produceras eller vad man gör med sin rikedom är inte med i bilden.

Ekologisk hållbarhet och livskvalitet - Det första är egentligen ett materiellt basbehov, som hotas av den nuvarande utvecklingen. Livskvalitet/välmående som mål är ett uttryck för att det ytterst är hur livet och samhället egentligen upplevs som är avgörande.

Samhället är ett maskineri, som antingen ska understödja egocentriska strävanden eller ta hand om osjälvständiga trygghetsbehövande. Maskinen som grundmetafor genomsyrar verklighetsbeskrivningen, inte minst när det gäller samhället som helhet. Hjulen ska snurra, drivna av marknadskrafter och med insats av arbetskraft. Etc.

Samhället är en självvald samarbetsform för helhetsansvariga människor. Det skapas, upprätthålls och prövas ständigt av medvetna medborgare i samverkan. Det har ingen egen identitet, men strukturerna fyller uppgifter, tilldelade av flertalet eller berörda ansvariga grupper.

Mer produktion och konsumtion -
Dessa är de övergripande samhällsmål, som individerna förväntas underordna sej och bidra till, ”Ekonomin” är ett slags subjekt som kräver anpassning av olika slag till dessa mål.

Personlig, kulturell, social utveckling – Den mänskliga strävan att komma vidare kanaliseras i en mångfald av personliga mål, via vidgade perspektiv och ökad förmåga att hantera och uppleva livet, och gemensamma strukturer och världsbilder som stöder denna utveckling.

Naturen är en resurs att exploatera, ibland till och med en fiende att erövra och bekämpa. Det artificiella hålls fram och hyllas.

Naturen finns i dej och strömmar genom din kropp, vi är oundvikligen förbundna med livet som helhet, och är ansvariga för denna helhet.

Tingen är symboler för status och framgång, att ha dem är viktigare än att bruka dem väl. Att ha många ger status, liksom att byta ut dem mot nya.

Tingen är hjälpmedel för ett rikt liv, vårdade verktyg för utveckling, för självkontrollerad påverkan och samverkan med omgivningen. Hållbarhet och flexibilitet gäller.

Vetenskaplig positivism (mäta väga räkna) - den ideologiska och teoretiska grunden för de kvantitativa och ytliga bedömningarnas företräde. Det som kan räknas är det som räknas.

Vetenskaplig helhetssyn (system, samband) - Alla större vetenskapliga sanningar är upptäckta samband och relationer, inte logiska slutsatser från kända fakta. Helhetskunskaperna är ofrånkomliga i dag, i en alltmer sammanvävd värld.

Kvantitet, mer av allt mätbart – Industrisamhällets framgångar baserades på matematik och fysik, som var grunden för den effektiva omvandlingen av naturen. Större, fortare mer är därför det som gäller.

Kvalitet, bättre ting och metoder – allt som inte kan mätas i exakta mått, men vars värde ändå framstår som uppenbart är viktigt – ofta fundamentalt, som hälsa och hållbarhet.

Utvecklingens krav – Utvecklingen blir en sorts abstraherat subjekt, som en mäktig personlighet, vars nycker vi måste anpassa oss till.

Framtidens och allas intressen – det finns personliga, kulturella och sociala behov och möjligheter, ett växande som kan ta många vägar.

Tids- och penningeffektivitet – Effektivitet är att göra saker på liten tid och till liten kostnad i omedelbart utlagda pengar för den som lägger ut dessa.

Naturresurs- och resultatseffektivitet - Effektivitet är att göra saker med minimala insatser av energi och material och så att den eftersträvade funktionen blir så bra som möjligt och långsiktigt hållbar.

Strävan mot bekvämlighet, slippande – ett avgörande men mindre uppmärksammat inslag i den industriella logiken – det började med att slippa hårda och ohälsosamma arbeten och miljöer, men vidgades till att slippa rent mänskliga grundbehov, som rörelse, tankeverksamhet, problemlösnings­förmåga och ansvarstagande (via mekanisering, automatisering, specialisering).

Strävan mot självvald aktivitet –

i ett verkligt kunskapssamhälle är den individuella mångkunskapen och breda förmågan ett eftersträvansvärt mål, liksom effektiva samarbetsformer i olika skala. Vi kan – själva och tillsammans. Skapa, laga, pryda. Hantverk, huvudräkning och lokalsinne är nyttigt att kunna.

Institutionaliserade värden - kunskap bevisas av betyg, hälsa av sjukintyg, trygghet av polis, övervakning och strålkastarbelysta renrakade miljöer. Valfrihet av utbudet i affären.

Upplevda värden – människor kan tillsammans och enskilt definiera värden utifrån deras upplevelser och verkliga förmågor.

Delandet som tecken på brist

Att behöva dela saker och funktioner med andra anses vara besvärligt och tyda på fattigdom, eller är rentav brottsligt.

Delandet som social handling
Att kunna dela är en möjlighet till positivt utbyte med andra, få tillgång till resurser och att bidra till långsiktig hållbarhet.

Förutbestämdhet, enda vägens politik -Determinismen och dess politiska släkting, sprungen ur den mekanistiska världsbilden bevakas av de dominerande maktstrukturerna. Framtiden ska förutses.

Påverkbarhet - vi kan välja väg

En självklarhet – vi har möjlighet att tillsammans forma en kultur och ett samhälle som avviker från rådande idéer och dominerande maktstrukturer. Framtiden kan skapas.

Penningstyrda verksamheter - Endast verksamheter som regleras via penningutbyte räknas vid värdering av samhällets aktiviteter. Penningverksamheterna uppskattas för att de bidrar till den ökade penningomsättningen = tillväxten.

Informella verksamheter, social ekonomi - Alla verksamheter som folk gör, enskilt eller tillsammans, tas med i beräkningen – verksamheter utan penningstyrning uppskattas för att de kan ske med större flexibilitet och tillfredsställa fler värden. Givar-och delarekonomi på nätet och afk.

Kortsiktighet – Kvartalsrapporter , opinionsundersökningar och omedelbara impulser styr.

Långsiktighet – En strävan efter helhetssyn och tankar om framtidskonsekvenser styr.

Förnyelse som utbytande - Bilden av framsteget – ett tåg på väg, som lämnar allt gammalt bakom sej. Inga återvändsgränder finns.

Förnyelse som vidgande – Bilden av framsteget som en brokad som vecklas ut (vad utveckling egentligen betyder), där nya mönster blir synliga medan det gamla integreras.

Relativa mått - eftersom det är förändringen som står i centrum, mer av allt, så blir till exempel produktionsökningen intressantare än själva storleken. Och den procentuella ökningen viktigare än ökningen i absoluta mått. Så avundas man ett fattigt land som ökat sin tillväxt med 5% från en låg nivå.

Absoluta mått - eftersom den egentliga livskvalitén i varje ögonblick står i centrum, blir relationen mellan de absoluta måtten och den tillfredsställelse de skapar det intressanta.

Marknads- och myndighets­beroende - kommersialisering och institutionalisering, grundprinciper om att problem löses via köp eller byråkrati.

Egna och gemensamma lösningar, självförvaltning - – att kunna själv och tillsammans är ett positivt värde.

Yttre trygghet – Trygghetsbegreppet refererar till försäkringar, övervakningskameror och överblickbara yttermiljöer

Inre trygghet – trygghet refererar till en inre känsla, ett förhållningssätt, ett vunnet överseende med tillvaron och dess oundvikliga hot.

Kunskap som medel - kunskap är till för att omforma yttervärlden, eller ge personlig status, eller säljas på en marknad.

Kunskap som mål - att ha kunskap ger livet värde och mening, och kan nyttjas när det behövs.

Specialisering och expertmakt - - Det effektiva samhällsmaskineriet kräver specialiserade kuggar, som kan allt mer om allt snävare saker – enligt vetenskapens reduktionsparadigm, framsteg nås genom uppdelning i många olika begränsade uppgifter.

Bred mångkunskap - utgår man från människors grundläggande flexibilitet får mångsidigheten rymmas i större utsträckning inom de enskilda individerna, som på så sätt kan hantera mer komplexa problem själva eller några tillsammans. Praktisk kunskap kan fås genom praktik på många områden.

Oansvarig individ, kugge/ economic man - som abstrakt arbetskraft eller ledare för ett stort företag behöver man bara bry sej om den förelagda uppgiften. Aktiebolagslagen tar bort det personliga ansvaret.

Ansvarig, delaktig individ - individerna är ansvariga för samhällets helhet och naturens välmående, och har rätt att delta i beslut därom.

Arbetsmoral - du skall lönearbeta och underordna dej maskineriets behov av arbetskraft - en nödvändig uppoffring som du får betalt för.

Skaparlust - du ska kunna finna utlopp för lusten att skapa ting och tjänster för eget och andras välmående.

Tid är pengar - - se under ”effektivitet” ovan.

Tid är liv - - vad du än gör.

Lön och status – ger självkänsla och mening.

Kompetens och sociala relationer - ger självkänsla och mening.

Ha de senaste prylarna – nyhet har ett egenvärde, liksom att ”hänga med”.

Vårda, förstå, använda prylarna fullt ut – det är ok att ha en relation till en pryl, lära känna vårda etc.

Storskalighet – det är alltid rätt att söka stordriftsfördelar, big is beautiful – och powerful.

Små- och mellanskalighet – lagom är bäst, överblick, delaktighet, anpassning till lokala verkligheter gynnas.

De stora projekten i centrum - ”jag syns, jag är betydelsefull, se mej se mej” – ropar upphovsmännen ut till sin eftervärld.

Kunskap och upplevelse i centrum – jag kan, vi kan, detta är vackert listigt eller kul – säger upphovsmännen.

Central makt - kontrollbehov uppifrån, möjlighet till mäktiga positioner, effektivitet genom likriktning eller storslagna megadrömmar som motiv.

Lokal makt, global samverkan – kontrollbehov nedifrån, möjlighet till nätverkande, effektivitet genom anpassning och variation, hållbarhets- och gemenskapsdrömmar.

Storföretagsledd globalisering – globalisering betyder storföretagens utnyttjande av billig arbetskraft och färre regleringar och lägre skatter.

Global mångfald och kulturellt utbyte – globalisering betyder ett framväxande globalt medvetande – om vår position och våra möjligheter, ett avskaffande av – ”de andra”.

Bilen - den viktigaste ”saken”.

Internet – den viktigaste ”saken”.

Datorer och IT för kontroll och centralstyrning

Datorer och IT som kreativt och kommunikativt redskap


Vänster och höger finns förstås kvar, med betoningar av sina klassiska värdeord. Denna sammanställning försöker hitta motsättningar som bägge sidor skulle kunna hålla med om. Men måste dom alltid stå emot varandra?


VÄNSTER

HÖGER

Offentligt
Reglerad marknad
Arbetarintressen
Kollektiv
Sysselsättning
Rättvisa
 

Privat
Oreglerad marknad
Företagarintressen
Individ
Vinst
Frihet


Sammanställd av Anders Erkéus

anders@erkeus.se

0700 222 198