| LÄSA TIDNINGEN Tidningarna är klassiska opinionsbildare, och i centrum står de stora dags- och kvällstidningarna, som vi kan ta med oss på resor och titta i som vi vill. Morgontidningarna ger oss sin bild av gårdagens världshändelser redan till frukost, och under dagen lockar oss kvällspressen med sina braskande rubriker att få detaljer att fördjupa oss, och eventuellt frossa i. Politiska och kulturella händelser kommenteras och analyseras, oftast mer ingående än vad t.ex. TV förmår. De inflytelserika svenska dagstidningarna ägs av ett fåtal intressenter, och de flesta tidningarna har en politisk eller ideologisk färg, som återspeglar ägarens intressen. Tidningsledningarna är högst medvetna om sin politiska roll i samhället, och chefredaktörer och ledarskribenter blir ofta anlitade som proffstyckare i andra massmedier. Ideologiskt råder en markant övervikt för borgerliga ideologier, socialdemokratiska tidningar läggs ned på löpande band, och tankar sprungna ur de nya opinionerna mot kärnkraft, EU, och storföretagsledd globalisering finner nästan ingen dagstidning till stöd och språkrör. I denna situation är det väsentligt att hålla uppsikt på det sätt, på vilket tidningens värderingar sipprar fram i tidningen som helhet. I egenskap av innehavare av en tung informationsmakt, kan tidningar på eget initiativ tillämpa maktmetoderna som beskrivs i menyn under Folkstyret och makten och Medierna och makten, men man har också mer speciella möjligheter att vinkla som hänger ihop med hur själva tidningen ser ut, och hur den läses. TIDNINGENS OLIKA DELAR En dagstidning har ett antal typiska delar delar. Här presenteras några, och deras förhållande till vinklingsmöjligheterna. LEDARE Tidningar får tycka saker. Och ledarsidan är renodlat till för detta. På så sätt kan en ledarsida vara intressant som studieobjekt av olika debattekniker och sätt att undvika debatt, när man läser lusen av sina meningsmotståndare, som ju oftast inte får chans att bemöta det som sägs. Tyckande sker ju även i andra delar av en tidning, mer eller mindre medvetet. På ledarsidan kan man ofta se i klarspråk vad som antyds i reportage och nyheter, men det kan också hända, att vissa delar inne i en tidning lever sitt eget liv, med åsikter, som aldrig skulle få plats på ledarsidan. Ett positivt tecken på att en viss frihet finns kvar, i en alltmer maktkoncentrerad mediavärld. NYHETER Nyheterna är grunden för dagstidningarnas existens. Indelat på olika ämnen redovisas vad som är de viktigaste händelserna dagen innan - källan kan vara nyhetsbyråer, pressmeddelanden och andra framställningar från politiker, storföretagsrepresentanter eller andra eller rapporter från egna källor. Genom att välja vad som överhuvudtaget tas upp, vilket utrymme det ges och hur det presenteras förmedlas underlaget till våra inbördes diskussioner om verkligheten i familjer, vänkretsar och på arbetsplatser. På grund av tidnigens natur och den stora mängden material kan man räkna med att endast olika fragment av det dagliga utbudet fastnar hos läsaren. Till exempel ser många läsare en rubrik, medan få läser själva artikeln. REPORTAGE OCH INTERVJUER I reportagen får medarbetare eller frilansare breda ut sej lite mer kring ett aktuellt tema eller ett på eget initiativ framtaget ämne. I en intervju får en utvald person komma till tals mera samlat, och svara på frågor, som reportern ställer. Ofta finns ett upplägg från början - en idé om vad som ska berättas, varvid reportern prioriterar det som stämmer med idén. Utifrån detta upplägg kommer sedan reportaget att färgas. Mycket kan också här förmedlas via bilder, och det händer, att bilderna förmedlar något annat än själva reportagets vinkling. DEBATTINLÄGG OCH INSÄNDARE På särskilda debattsidor och insändarsidor bereds plats för utomstående att ta upp olika brännande frågor för att söka skapa diskussion därom och påverka opinionen. Sidorna har olika status beroende på tidning och avdelning, de egntliga debattsidorna är oftast förbehållna samhällets etablissemang, medan "vanligt folk" får rumstera på insändarsidorna. Även på kultursidorna förekommer ibland debatt, som då förväntas vara lite "djupare" än den dagliga politiska holmgången. Kampen om utrymmet är stundtals hård, och tidningarna nöjer sej oftast med att avfärda det man prioriterar bort med "att det inte får plats". På så sätt döljs de bedömningar, som ligger bakom en publicering eller ett refuserande. KRÖNIKOR Detta är ett fenomen, typiskt för tidningar. En person, oftast en tidningsanställd, framträdande med bild och personlighet, eller en tillfällig kändis av något slag, får möjlighet att göra betraktelser över fenomen i tillvaron, som helst ska vara lite kåserande, med intressanta vinklar etc. Här finns det möjlighet till rejäla holmgångar med oönskade opinioner i skämtsam ton. TIDNINGARNAS GRAFISKA SPRÅK Tidningarna arbetar med Löpsedlar (främst kvällstidningar) Rubriker, Ingresser (inledning till en artikel, i större stil), Löpande text med underrubriker, Bilder och Bildtexter. Detta ger många möjligheter till att förstärka och framhäva delar av ett budskap, eller till och med att säga en sak i rubrik och bildtext medan den löpande texten har ett annat innehåll eller åtminstone en annan tyngdpunkt. Löpsedlar Löpsedeln är viktigast för kvällstidningarna, och är till för att sälja lösnummer, och alltså mana till impulsköp. Löpsedlar är berömda för sina braskande teman och metoden att skapa ett felaktigt första intryck genom att sätta delar av buskapet i extra stor stil. Rubriker Via rubrikerna konkurrerar de olika inslagen i tidningen med varandra. Rubrikerna sätts oftast inte av dem som författat artiklarna, vilket innebär att de kan vara ganska missvisande. När rubrikens innehåll avviker från artikelns huvudinnehåll, kan det handla om att rubriken ska vara säljande, men det kan också innebära en politisk eller värderingsmässig vinkling. Ingresser Även här kan något annat än artikelns huvudbudskap framhävas, dock knappast för uppmärksamhetens skull. Mellanord Det finns olika sätt att visuellt sätta liv i en lång text, genom kursiveringar eller fettextande av vissa avsnitt, genom insättande av små delrubriker eller placerandet av ett citat ur texten med större stil mitt på sidan eller artikeln. Här kan man också välja var man vill lägga tyngdpunkten i texten. Bilder Bilderna är mycket viktiga i en tidning, för att dra uppmärksamheten till sej. Det finns bildmässiga kvalitetskriterier och det finns en stor skicklighet hos fotografer att förmedla olika känslo- och attitydmässiga budskap via bilden. Bildtexter Bildtexten kan förstärka den naturliga bildupplevelsen eller rentav gå emot densamma, det senare kan också innebära en politisk vinkling, som en bruksanvisning hur man vill att bliden ska ses och tolkas. |
| UPP HEM  |